Att vara på väg
Har spenderat många timmar på Sveriges vägar denna helg. Brutit upp med det förflutna och blivit påmind om vilka som inte ska få tillhöra mitt liv. Fått bevisat vad som är ren ondska och vad som är ren smärta. Kanske att jag blivit något klokare efter denna helg? Något som är säkert är i alla fall att jag blivit lite starkare. Tog farväl från någon som inte ens kunde dyka upp, och med en hård smäll stängde jag igen dörren till mitt förra liv och där jag satt och tittade ut på landskapen som fladdrade förbi några timmar senare så kände jag faktiskt en otrolig lättnad över att äntligen vara på väg.
Kommentarer
Trackback
