Emilias dagbok

Så. Nu har jag äntligen landat efter två speedade dagar med högintensivt pluggande, idag skrev vi ihop elva sidor på tre timmar och ja, jag skriver alltid så fingrarna blöder - det vill säga när det väl gäller. Bortsätt från det har jag även kört högintensiv träning och jag misstänker att jag överansträngt benen och det smärtade sådär extra när jag var gentleman och lät Erik cykla hem från gymmet förut medan jag sprang bredvid, bara för att hinna hem snabbt och laga middag till min kära man som för övrigt ligger i skrivandets stund med datorn på magen i sängen och suckar tungt så mätt han är. Han har det tufft den grabben.

Gårkvällen bjöd på dundermys och tro det eller ej, men när min man är här så är jag världens lyckligaste människa.