Emilias dagbok

Jag har alltid kunnat vara riktigt rapp i käften mot säljare av alla dess slag, inte varit rädd att smälla igen dörren framför näsan på tvlicens-killen eller slänga på luren för reklam-nisse. På gatan där säljare trivs och rycker i folk och övertalar dem till idiotiska abonemang, har jag armbågat mig fram och skrattat åt vänner som åkt på dealer de aldrig kommer förlåta sig själva för. Tills idag.. Åkte precis på ett bredband i 18 månader. Och det var jag som ringde! Jag ringde för att säga upp bredbandet jag beställt och åkte istället på ett. Ha! Men med de första 3 månaderna gratis så kunde jag inte tacka nej, och säljaren måste vara the employ of the month eller nåt så som han snackade.
Tja.. Just face it. Tji fick jag!