Emilias dagbok

Söndagen spenderades med jazz på högsta volym, även lite Cornelius, medan gubbarna lagade middag till mig och Anna. Man har det väl för jävla bra ändå. Afrikana bjöds det på, med Pannacotta till efterrätt. Sedan satt vi där på Nicklas balkong och jäste efter maten, lyssnade på vår gubbmusik och rökte cigarr med gubbkläderna på. En sån där riktigt härlig njutarsöndag med hysteriskt mycket skratt och lite trubadur. Underbart!

Lördagens bravader. Kunde dock inte plåta festens innehåll då den bestod av alldeles för fulla och alldeles för vuxna människor, som tog ut svängarna i både salsan som i alkoholintaget. Hysteriskt roligt. Vi trivdes som fisken i vattnet, och en grogg stor som en spann räckte för att kvällen skulle bli magisk.

Bild från igår. Nu bjuder äntligen Göteborg på någorlunda varmt väder så dags att packa väskan för idag vankas häng vid havet och jag är så sugen på att hoppa från en klippa!

Gårdagens val. Om man bortser från den antingen stela eller den något mentalt efterblivna posen. På bild ett håller jag i två par osynliga kassar, och på bild två försöker jag efterlikna konstapel redig eller något. Resten av bilderna spårade ur totalt, haha. Hur som helst, ville tipsa er om mina nya skor från Skopunkten för ynka 99 kronor. Hur billigt!?

Sommaren kändes väldigt långt borta igår när stormen ven, molnen var svarta och temperaturen låg på fjorton grader. Men rätt var det var så letade solen sig igenom och kunde värma våra frusna kroppar och vi kunde avsluta dagen på Surfers Paradise, liggandes på deras uteservering och slappa bort flera, flera timmar. Lovely.

Det här skulle jag kunna vänja mig vid. Att vara ledig varje dag. Att sova hur länge jag vill. Att umgås med världens bästa vän varje dag, dricka alldeles för mycket kaffe och skratta så att tårarna sprutar åt alla våra minnen vi lagrat på oss, tillsammans, genom åren. Nu ska jag packa väskan för snart plockar Anna upp mig med bilen, det vankas Apelviken i Varberg och SURFING!

Kärleken till handgjorda möbler. Sådär mysigt lantligt att man känner sig som ett barn igen. Allt man behöver är en loppis eller tillgång till unika, omålade trämöbler. Helst av allt vill jag ha ett stort skåp i trä att måla om, där jag sedan kan ha vackra handdukar från Lexington i. Det bästa är att man fritt fram kan måla på hur man vill, med blandade grundfärger och enligt helt eget tycke och smak. Och avslutningsvis drar man lite sandpapper över möbeln och i kanterna för att få till den där underbara lantliga känslan.

Jag och min pärla Sofia ♥ Bara några sekunders vila på denna bild räcker för att jag ska känna att kärlek och omtanke från en vän är något av det finaste som finns. Den enda som saknas på denna bild är Lotta - den trion i höst kommer bli magisk. Men tills dess är det sommar, och egentligen är det inte så svårt att blunda för all smärta, glömma all ondska och se alla ljusglimtar som faktiskt existerar i mitt liv och som gör större betydelse än någonsin. Vilket också gör att en lycka starkare än en förälskelse kan växa, hur omöjligt man än trott att det skulle vara. Och en hjärtesorg kan faktiskt föra med sig mycket gott, och en insikt om att även jag förtjänar att vara lycklig. Ingen ska stå i vägen för mitt välmående. Nu är det min tur att må bra! Och bättre bantningsmetod än att få sitt hjärta krossat är svårt att hitta; 2 kilo på 2 veckor är inte dumt för någon som inte ens försökt ;-)

Men det mest tillfredsställande är då man kan rycka på axlarna och bara säga att I don't give a shit.